På Norra Djurgården i Stockholm byggde konstnären Julius Kronberg sin ateljé i slutet av 1800-talet. Det var här han skapade många av sina berömda verk.

Vy från arbetsateljén mot den så kallade Erosateljén. I Erosateljén fick den stora målningen Eros bestämma takhöjden.

På väggen en skiss till Apollo och sånggudinnorna för Dramatens plafond. På sidorna modeller för Lunds domkyrka och Adolf Fredriks kyrka.

I arbetsateljén står den här kolteckningen som är en skiss till Rosenbojor målad 1914.

Perseus befriar Andromeda gjordes som plafond åt Hallwylska palatset 1918. Bredvid konstnärens skor och målarrock. Till höger den fullt utrustade arbetsateljén med ett avlastningsbord i mitten.

Vid flytten av ateljén till Skansen följde alla inventarier med. Till höger: Ordning och reda råder på arbetsbordet. I bakgrunden en modell till byggnaden.

Mer konst från sekelskiftet 1900 hos Claes Moser.

Djursholmsvilla med herrgårdskänsla.

Herrgård med interiörer i jugendstil.

I Torsås kommun i södra Småland lät byggmästare Staffan Axelsson uppföra sin dröm. En sätesbyggnad i karolinsk stil omgiven av dammar, lusthus och en engelsk park. Nu är den unika herrgården till salu.

– Det är ett byggnadskonstverk och Staffan sammanfattade huset på ett bra sätt: “Jag ska skapa paradiset på jorden.” Det finns inget liknande hus i Sverige i dag. Det är en säteribyggnad som byggdes så sent som 1998, och med sjöar och kraftverk runtomkring. Det är helt fantastiskt, säger Pontuz Löfgren, ansvarig mäklare, till 24 Kalmar.

Kulebo är att likna vid ett slott i skogen. Mangårdsbyggnaden på cirka 650 kvadratmeter är formad som ett stort U och vid infarten finns två mindre flyglar. Huset är ritat av arkitekten Bo Thunberg och han har hämtat inspiration från 1600- och 1700-talens översteboställen och skogsgårdar. Byggnaderna har karolinsk exteriör, målad i falu rödfärg, medan inredningen går i gustaviansk stil.

Utgångspriset är 19 miljoner kronor. Kontakta mäklaren för visning.

Mäklare: Pontuz Löfgren
Kontakt: Pontuz Löfgren
pontuz.lofgren@pontuzlofgren.se
Tel: 0480–420200, 0706–420200

Årsta slott har salar sprängfyllda av kulturhistoria. På 1800-talet, då det var författarinnan Fredrika Bremers hem, stod litteraturen  i centrum, i dag är Årsta Slott ett levande och tillgängligt kulturhus som speglar trakten och en del av Sveriges rika historia.

Det nuvarande slottet uppfördes på 1660-talet av Claes Hansson Bielkenstierna och hans hustru Barbro Åkesdotter Natt och Dag. Årsta ärvdes sedan via giften av släkterna Kurck, Soop och Fleming tills det inköptes av Fredrika Bremers far. En stor ombyggnation genomfördes på 1910-talet och då gavs interiören olika historiska stilar. Det som främst återstår av den ursprungliga inredningen är det ståtliga trapphuset. Balustraden har dock renoverats och ny kalksten har lagts in.

Salongen är slottets vackraste rum och här fick Fredrika Bremer och hennes systrar lyssna till faderns högläsning ur historiska verk och lära sig språk och litteratur. De lärde sig också att spel, dansa, sjunga, teckna och handarbeta, något som den tidens borgerliga kvinnor förväntades kunna.

I salongen i Fredrika Bremer-våningen står ett sällsynt flöjtur med orgelpipor i spelverket. Uret är tillverkat av den kända orgelbyggaren Pehr Strand (1758–1826). Än i dag hörs musiken från spelverket. De vackra vävda tapeterna med naturalistiska motiv tillverkades på 1800-talet.

Sängalkoven är inredd med en nyrokokosäng från tidigt 1900-tal, dekorerad med keruber. Takkronan är från 1700-talet. Golven är i original, taklisterna är tillverkade i gustaviansk stil. Efter väggarna står vackra 1800-talsstolar klädda med gyllenläder.

Salongen med den röda 1800-talsmöbeln och knyppeldynan var författarinnans skrivkabinett. Här hade hon utsikt över bördiga fält, lundar och skog. Allt hörde till godset. Tebricka med kopp, porslinsfat och Fredrika Bremers medicinglas, som hon alltid hade med sig under sina resor.

Banbrytande pionjär

Fredrika Bremer föddes i en rik familj i Åbo 1801. Den politiskt osäkra situationen i Finland gjorde att fadern sålde sina egendomar och flyttade med familjen till Sverige 1804. Redan tidigt i tonåren började hon skriva prosa som framfördes vid familjehögtider. När fadern dog 1830 var systrarna Bremer ogifta och omyndiga och därför blev den äldste brodern förmyndare. Slösaktigt spenderade han flickornas arv tills Fredrika Bremer fick nog och ansökte hos kungen om att bli myndigförklarad. Detta nekades. Romanerna Familjen H och Presidentens döttrar utgör stommen i hennes romankonst. De skildrar döttrar i patriarkaliska familjer. Budskapet i Fredrika Bremers samtliga familjeromaner är den ogifta kvinnas rätt att bli myndig. Först 1858 ändrades lagen så att alla kvinnor från 25 år blev myndigförklarade.I boken Hertha driver Fredrika Bremer kvinnosaksfrågan längre och att kvinnor och män skulle ha lika rättigheter. Hertha var banbrytande för rösträtten. Läs mer på www.fredrikabremer.net.

Läs också:

Lustslottet Liselund

Vårdröm på herrgården Nygård

1700-tal på Wiaholm

När Fredrik Wastesson för första gången kom till Husby var det en skönhet i förfall. Med hårt arbete och historisk kunskap blåstes nytt liv i slottet som i dag förvandlats till ett personligt hotell.

Konstnären och spelmannen Pehr Hörberg (1746–1816) har utfört flera väggmålningar på säteriet, bland annat i den stora stenhallen.

Husbyslott är dekorerat med fina detaljer och inrett med objekt från olika auktioner runt om i Sverige. Ett fint exempel är den förgyllda salongsmöbeln som står i ett av hörnrummen.

Det gamla klaverinstrumentet är en central pjäs i hörnkabinettet som även kallas musikrummet.

De arkeologiska utgrävningarna i Pompeji 1748 inspirerade till nyklassicismens genombrott. På Husby togs stilen upp i de utsökt dekorerade väggfälten.

Fredrik och Iréne har byggt en egen villa i karolinerstil som de kallar Villa Schwerin.

Tack vare Anna Karinen och maken Sven Ericsson har Sparreholm i Sörmland återfått sin forna glans. Kring det ståtliga slottet sjuder det i dag av liv, med både hästcenter och veteranbilsmuseum.

Anna Karinen lämnade Luleå för att bli slottsägare i hjärtat av Sörmland. Ett val som visade sig vara helt rätt. På 1890-talet pryddes innertaket i hallen med ett fönster för att släppa in ljus från klocktornet. Fönstret isolerades dock snart, eftersom det slukade alltför mycket värme.

Den nationalromantiska bronsstatyetten är från förra sekelskiftet. De blyinfattade fönstren var typiska för det sena 1800-talet. Varma färger och en praktfull öppen spis möter besökarna i den stora slottshallen.

Den övre hallen har målade mönster med blommor i original från 1890-talet.

Slottet var i princip tomt på inventarier vid köpet, men några få föremål, som sekretären vid kakelugnen, har återfunnits på auktion.

Sängen med intarsia och förgyllda dekorationer ska ha tillhört Zarah Leander och tidigare ha stått på Lönö herrgård.

Flera av de vackra 1700-talskakelugnarna är flyttade från en flygel. Dessa möbler är stilkopior från NK inköpta på 1940-talet. Anna ser ut över den fridfulla bokparken. Slottet ligger vackert vid sjön Båven.

Under en resa till Portugal grundlades Annas intresse för lusitanohästar och resan resulterade i att hon kom hem med två hästar.

LÄS MER

Säteriet som fick nytt liv

Prästgård med charm

Heby – en pärla från 1780-talet

På Rosersberg har ingenting förändrats sedan 1860. Än i dag kan vi njuta av den praktfulla empiren från drottning Desiderias dagar.

Sommaren 1860 lämnade änkedrottningen Desideria Rosersberg för sista gången. Hon var då nästan 83 år gammal och skulle gå bort bara några månader senare. Då var de stora festernas tid sedan länge förbi; slottet upplevde sin glansperiod som kungligt lustslott på 1820-talet.

Efter Desiderias död har ingen i kungafamiljen bott här.

– Rosersberg är unikt bland de kungliga slotten, säger Josefine. Inget boende har slitit på inredningen och allt har fått åldras med patina, säger Josefine Weilander som visar oss runt.

Absidformade alkover var populära inslag i empirens inredning. Här drottning Desiderias toalettrum.

Rosersberg, vackert beläget vid Mälaren, blev kungligt 1762 då det ställdes till unge hertig Karls förfogande (han var Gustav III:s bror). Det hade uppförts för ätten Oxenstierna på 1630-
talet och hade trots flera renoveringar förblivit omodernt.

Hertig Karls sängkammare med porträtt på hustrun Hedvig Elisabet Charlotta. Textilierna är i original från 1770-talet. Ljuskronan är i alabaster.

När Karl gifte sig 1774 satte han i gång en omfattande ombyggnad, ledd av Jean Eric Rehn, som var en av den gustavianska stilens främsta företrädare. Pengabrist gjorde emellertid att arbetena drog ut på tiden ända till 1809, då hertigen kröntes till Karl XIII. Arkitekt Gustaf af Sillén fick avsluta jobbet, och var därmed den som gav slottet dagens utseende. Inredningen blev en mix av sengustavianskt och den nya franska kejserliga stilen empir, som kom att kallas Karl XIII-klassicism.

Gröna förmaket fick sin utformning i en variant av tidig empir kallad Karl XIII-klassicism. Desideria har prytt alkoven med familjeporträtt.

På bostadsvåningen finns flera exempel på denna tidiga empir, bland annat Gröna förmaket, som inreddes som paradsängkammare, och Röda salongen, där väggarna är klädda i röd, vit och grön damast. Än i dag står där stolsmakaren Ephraim Ståhls förgyllda möbelgrupp med egyptiserande kvinnofötter. Färgprakten är iögonfallande.

Röda salongen med väggbeklädnad av damast. Den förgyllda stolsgruppen av Ephraim Ståhl beställdes av Hedvig Elisabet Charlotta.

– Under empiren dras färgskalan upp, det blir mustigare färger och mer guld, säger Josefine Weilander.

Empiren slår ut i full blom på Rosersberg 1818, då Karl XIV Johan och Desideria blir det nya kungaparet. Från 1823, då drottningen lämnat Paris för gott, vistades hon och kungen här om somrarna.

Porträtt på Desideria i Karl Johans sängkammare.

Desideria satte främst sin prägel på den kvinnliga delen av slottet. Väggarna draperades i skimrande sidentyger, mest franska men även ryska. På golven lades franska mattor som i dag är en stor kulturskatt. Hennes far var en förmögen sidenhandlare i Marseille och man kan ju tänka sig att även dottern hade ett öga för sköna textilier.

Rådsförmaket och konseljsalen där de starkt röda och smaragdgröna färgerna har bleknat.

Överraskande mycket är i original, även om färgerna har bleknat.

– Från början var färgerna otroligt starka och kontrasterade mot varandra, säger Josefine Weilander.

Empir i full blom – Karl Johans sängkammare med sina två kakelugnar som garanterade ständig värme.

Karl Johan inredde sin sängkammare helt enligt empirens ideal. Väggarna är draperade i mörkgrön sidentaft och ger rummet en känsla av en fältgenerals prakttält. Sängalkoven är inramad av en praktfull triumfbåge och på vardera sidan vaktar två stolta kolonnkakelugnar. 

– Det eldades friskt i dem, det sägs att kungen ville ha 24 grader ständigt. Han var en frusen sydfransos och trivdes inte i vårt klimat ens sommartid, säger Josefine Weilander.

Rosersberg var kungafamiljens sommarresidens i början av 1800-talet.

Rosersberg var Karl Johans favoritslott, tillsammans med Rosendal. Här, en dagsfärd från huvudstaden, kunde han slappna av från statsmannarollen och leva ett enklare liv – trots att en stor del av hovet följde med. Kungen gillade att spela biljard och deltog gärna i repetitioner vid teatern som var inrymd i ena flygeln.

I Hedvig Elisabet Charlottas privata sängkammare finns en lönndörr till kammarjungfrun, förtäckt som kakelugn.

Drottningen var road av dans och mode och i Gröna kabinettet hade hon ett sybord för fyra damer. Desiderias intresse för djur är också väl känt. Papegojor och andra fåglar sägs ha flugit fritt i salongerna och till husdjuren hörde även hundar, höns och gäss.

Nyklassicistiskt fabelväsen, sannolikt utfört av Adam Petter Holmberg.

Hon hade kontinentala dygnsvanor, sov dagtid och var uppe om nätterna. Hon kunde promenera i sin älskade park med hovdamerna, de fick gå före och lysa upp med lyktor för att skrämma bort fladdermöss. Ibland for hon runt i omgivningarna i vagn, något som vakna ortsbor vande sig vid.

När Karl Johan gick bort 1844 valde Desideria Rosersberg som änkesäte. Hon fortsatte att bo här om somrarna under resten av sitt liv. Det mesta av inredningen behölls som den var men hon tillförde en del nya detaljer. 

En hertigkrona kröner proträttet av Desiderias barnbarn prinsessan Eugénie i alkoven.

– Hon gjorde slottet mer hemtrevligt, bland annat genom att sätta upp små porträtt av familjemedlemmar i de olika rummen. Hon hängde även upp ett porträtt av sin förre fästman Napoleon, säger Josefine Weilander som visar oss runt, säger Josefine Weilander.

Du är kanske även intresserad av det här? 

• Möt Jane Austen på Tjolöholm
• Modernt liv på Sparreholms slott
• Ett sagoslott från Gustav Vasas tid

Barock, gustavianskt och empir. På 1600-talsherrgården Grimmestorp, hos Lasse Gustavsson och Carl-Roger Boman, kan man njuta av flera epokers skönhet. Till de mest unika möblerna hör en säng, där Gustav III lär ha sovit.

När taket i den blå salongen skulle lagas föll hela pappen ner. Genom damm och smuts uppenbarade sig en målad takrosett som lär ha funnits där sedan 1800-talet.

Salongsmöbler i nyrenässans i ett av förmaken. På väggarna hänger porträtt som föreställer två generationer av den adliga ätten Segerstråle.

Frukostmatsalen ligger i den del av huvudbyggnaden som är från 1630-talet. Carl-Roger Boman har själv dekorerat väggarna med landskapsmåleri.

Gustav III lär ha sovit under just denna sänghimmel som tidigare fanns på Loka Brunn.

Frökenrummet har återskapats och ger nu ett ljust och luftigt intyck trots att det är lågt i tak.

Hans och Johanna Ramel är den nya generationen på Övedskloster. De har en stark drivkraft och många idéer för att föra verksamheten vidare under 2000-talet, samtidigt som de förvaltar ett historiskt kulturarv.

Anläggningen är välkänd för sina ståtliga och långa alléer. Övedskloster är en av Sveriges främsta rokokoanläggningar, delvis uppförd i rosa övedssandsten.

Investeringarhar skett i hypermoderna maskiner. Här förvaltaren Lars Bäksted och Hans Ramel. Godset är en av landets största producenter av sockerbetor.

I den stenlagda förstugan målades väggarna på 1840-talet om i marmorerad ådringsteknik. Spegeln är tillskriven Burchardt Precht. Till höger Eva och Otto Ramel med sonen Hans och hustrun Johanna i paradvåningen.

Otto Ramel tänder ljus i galleriet. Speglarna med tillhörande konsolbord är specialritade. I kabinettet finns en kakelugn dekorerad med kinesiska figurer, troligen från Marieberg.

Paradvåningen hör till det bästa som bevarats av svensk inredningskonst från 1700-talet.

Schäslongen minns Hans Ramel från sin barndom, då barnen ibland somnade i den när det var fest. Till höger ”Bygge-Hans” hustru Amalia Beata Lewenhaupt var en passionerad jägare. Här porträtterad i jaktdräkt.

För några år sedan ändrade gården inriktning från mjölkproduktion till köttdjur. Borggården och trädgården är öppna dagligen för allmänheten.

Det gamla spannmålsmagasinet har varsamt renoverats till en trevlig lokal för butiken som Johanna och Hans driver på slottet. I butiken finns mycket att välja på, även olika inredningsdetaljer.

Produkterna i slottsbutiken är handplockade för att passa konceptet.

Gods & Gårdar besöker Sparreholms slott

Konst möter historia hos familjen Thurn und Taxis

Själfullt hos antiksamlaren

Bona gård har tillhört såväl en medeltida ärkebiskop som en karolinsk general. Ätten Giertta har bott här i snart 300 år, och i dag är det Birgitta Giertta som vakar över denna kulturhistoriska juvel.

Den formsköna trappan tillkom på 1990-talet. Kakelugnen i matsalen är husets enda bevarade och hittades nedmonterad i flygeln. Bord och stolar är svenska och från 1850-talet. Silverljusstakarna i rokoko kommer från Göteborg. Ljuskronan i barockstil är av senare tillverkning.

Stora salongen mot matsalen. Spisomfattningen är en kopia av en spis på Stockholms slott. Porträttet föreställer Christian Giertta. Rokokouret kommer från Svartsjö slott. Soffan har Birgitta ritat.

Bordsuret är troligen 1700-tal. Bakom en gåramålning från Arbrå i Hälsingland. Dosan kommer från Stafsunds slott. Kaffet serveras i Stora salongen. På väggen general Johan Giertta och hustrun Elisabeth Adlerskiöld. Stolarna är fransk louis seize.

Ett hörn i Lilla salongen. Målningen till vänster är arvegods, den högra är fransk och har införskaffats av Birgitta. Stolarna är franska provinsarbeten och soffan kommer från konstnären Olle Nordbergs hem.

 Nyrustat på Salnecke i Uppland.

Möt Per och Åsa Taube på Steninge slott.

Gård med egen sparris.

Vid Stureparken i centrala Stockholm har Magnus Boström och Erik Wassén skapat ett trivsamt hem med en blandning av svenska antikviteter och möbler från Svenskt Tenn.

Över den öppna spisen en gustaviansk spegel tillverkad av hovspegelmakaren Niclas Meunier i Stockholm. De sköna öronlappsfåtöljerna är klädda i Bakers linnekretong Fasan. Den gröna ishinken är tillverkad i Australien på 1950-talet. Bordet är Josef Franks tevagn nummer 470.

Bokhyllan av 1930-talsmodell har en gång stått på UD. Penselburken skvallrar om en konstnärlig ådra i familjen. Oljemålningen är signerad Jon-And. Till höger Magnus Boström bor i våningen.

I Josef Franks vitrin förstärks myllret av bakstyckets spegelglas. Färgat glas är effektfullt. Ansiktet är nästan synonymt med Piero Fornasettis formgivning.

Vid Josef Franks matbord kan hela 16 personer sitta. Ljuskronan är från 1790-talet. Hallen ger första intrycket av ett hem. Här en svensk rokokostol, kinesiska gravfiguriner och en liten akvarell av orientalisten Egron Lundgren.

Modernt slott i rokoko.

Dramatiskt förflutet på Skofteby.

Hemtrevlig herrgård.

När greveparet Christian och Mette Ahlefeldt-Laurvig tog över Tranekær slott var framtiden oviss. Men tack vare en vågad satsning på förnyelse blomstrar nu godset, som också har blivit deras hem.

Troféerna minner om Christians farfars, länsgreve Kai Ahlefeldt-Laurvig, jaktlycka. Tornets vackra spiraltrappa med totalt 62 trappsteg.

Den förgyllda lyktan har hängt på sin plats sedan trappan byggdes 1859. I många år var spiraltrappan ljusgrå med svart räcke. 2003 målades den om.

Matsalens golv och paneler samt möbler i ek tillverkades lokalt 1863. Ljuskronan är från samma tid. Den indiska mattan inköptes 1987.

Trädgårdssalongen med bekväm modern sittgrupp. Ljuskronan köptes i Prag 2011. Målningen föreställer prins Jörgen, son till Frederik III.

Kinesiska salongen med gyllenlädertapeter från slutet av 1700-talet. Porträttet föreställer Christians farfars far Preben Ahlefeldt-Laurvig, som var ambassadör i Kina, Japan och Mongoliet. Till höger: Den vackra förgyllda kandelabern har funnit på slottet länge.

Vävtapeten är en gåva från Louis XIV till greve Frederik Ahlefeldt. För paret Ahlefeldt-Laurvig har de senaste årens arbete med slottet inneburit en både spännande och krävande resa.

Modernt liv på Sparreholms slott

Slottsliv på Kinnekulle

Vi besöker paret Mörner på Sonstorp

Almare Stäket har ägts av samma släkt i över 200 år. Det borgar för en genuin känsla med djup historisk förankring. När jordbruket inte längre gav så stora skördar gjordes gården om till ett stiligt konferenshotell med familjär atmosfär.

Det genuina och personliga står i centrum på Almare Stäket i Kungsägen utanför Stockholm. Här bor paret Seth samt deras vuxna barn. Tillsammans driver de sin gård och konferensverksamhet i liten skala där intimitet och äkthet genomsyrar arbetet. Gästerna får ta del av ägarnas egen familjehistoria och komma nära det riktiga livet på gården.

Almare Stäkets herrgård uppfördes 1799–1804. Entrén ligger ovanligt nog i gaveln på grund av arkitekten Pfeffers idé att efterlikna antikens tempel.

– Vi såg det som den enda verksamhet där vi kunde använda fastigheten på ett positivt sätt, berättar Johan Seth. Jordbruket var ganska litet och marken inte så bördig, så det här var ett sätt för oss att använda den unika gården på ett vördnadsfullt och samtidigt effektivt sätt.

Johan, vars förfäder genom köp förvärvade gården 1799, tog själv över gården tillsammans med sin fru Irene på 1980-talet och startade då konferensverksamheten.

Ljuskronan i matsalen är från Baccarat i Paris. Från sjösalongen ser man in i sällskapsrummet, biblioteket och skrivrummet.

Almare Stäket har onekligen ett intressant och ibland våldsamt förflutet. På 1100-talet fanns här den strategiskt placerade Stäketsborgen på Stäketsholm, som ligger i anslutning till gården. Historien vittnar om mord och bränder men också om fromma munkar och drottning Filippa som fick Stäket i morgongåva av Erik av Pommern. År 1517 föll biskopen och danskvännen Gustav Trolle i onåd hos Sten Sture d y. Han fördrevs och borgen förstördes så att inga andra med fientliga avsikter skulle kunna använda den.

De målade väggpanelerna från sent 1700-tal är inspirerade av det pompejanska motivspråket. I vitrinskåpet ligger Johans morfars ordnar.

Det nuvarande Corps de Logiet byggdes på en flygelgrund av det som var rester av en kungsgård från Johan III:s tid.  Hans släkting Samuel af Ugglas (1750–1812) köpte gården 1799 med syfte att ha Stäket som ett utflyktsmål. Med hjälp av arkitekten Albrecht Pfeffer byggde han om huvudbyggnaden till dagens exteriöra utseende. Resultatet blev ett fint exempel på svensk klassicism. Huset är enkelt och stramt med entrén på gaveln för ovanlighetens skull. Detta var ingen slump då de antika idealen var à la mode vid denna tidpunkt. Likheten med ett antikt tempel gör sig påmind. En annan orsak var förstås att det var praktiskt eftersom byggnaden ligger i souterrain.

Lusthuset i klassicistisk stil är som ett bedårande smycke i den prunkande trädgården. Interiört råder en ljuv gustaviansk stämning.

Hästar har kommit att bli en framträdande del av familjens verksamhet.

– Traditionen med att ha hästar på gården går vidare och vi hyr ut hästplatser, berättar Johan. Här finns 100 boxar med tillhörande ridhus och betesmarker. Under en period sysslade vi också med hästpolo vilket var otroligt givande. Det var urkul att spela och ett äventyr att träffa människor från hela världen som kom hit för sportens skull.

Nu har de dock trappat ned på detta för att kunna fokusera mer på andra delar i verksamheten. Sedan sex år tillbaka är det dottern Caroline Sjöström som, tillsammans med en partner, driver konferensdelen.

– Efter att ha utbildat mig till sommelier på Grythyttan var det som klippt och skuret för mig, säger hon. Vin är min stora passion, förutom ridning och familjen förstås. Pappa har varit en god läromästare så det var riktigt roligt att ta över.

Fönsteröverstyckena i lusthuset är målade av Louis Masreliez. Runt det dukade bordet står stolar i Hepplewhite-stil.

Även Carolines syskon är involverade i arbetet och hon medger att det är ett stort ansvar att ta hand om ett släkthem och samtidigt driva verksamhet.

– Pappa har alltid varit noggrann med att försöka bevara allt i originalskick, säger hon. Och att inte förändra för mycket av rummens utseende och möblemang. Jag vill gärna fortsätta på den banan med respekt för familjens historia.

Familjen samlad framför herrgårdens entré. Från vänster till höger: Emma, Gabriel, Helena, Alex, Johan, Caroline och Petter.

Läs mer:

Villa med herrgårdskänsla

Världsreporterns hem i Provence

Ståtliga herrgården Säbylund

Lanthandlarvillan från tidigt 1900-tal var oemotståndlig för Annemarie Reuter och Ulf Andrén. Trots det eftersatta underhållet såg de potentialen. I dag har de skapat sitt drömboende i det historiska huset. 

Annemarie, Ulf och hunden Emil. Dörrarna med sin röda originalfärg kvar kommer från ett kulturhus i Åmål. I stora entrén har paret lagt in skiffer som kommer från trädgården. Trappan leder upp till glasverandan och bostadsplanet på andra våningen.

Sängkammarmöbeln köptes för 40 år sedan. Den har sedan följt med genom åren och klätts om för att passa in.

Det var nyfikenheten som gjorde att Annemarie Reuter och Ulf Andrén gick på visningen av den gamla pampiga lanthandlarvillan. Ett par timmar senare insåg de att de var fast. De hade blivit förälskade i Södergården och den gedigna byggnaden med alla sina vinkar och vrår. Paret bestämde sig för att slå till. Här skulle de skapa ett boende och även göra rum för sin affärsverksamhet.

Vardagsrummet på cirka 30 kvadratmeter är det största rummet i huset. Ovanför fönstren sitter guldkornischer som Annemarie bytt till sig och som visade sig passa perfekt. Gardinerna och kuddarna är sydda i den egna ateljén.

En liten nyfiken 3-åring råkade tassa in på det nymålade golvet i rummet bredvid matsalen, vände snabbt tillbaka, men lämnade avslöjande spår efter sig på golvet i matsalen, som fortfarande finns kvar som ett kärt minne. Kuddar från Annemaries egen butik.

– Potentialen var enorm, säger Ulf. Så det var bara att kavla upp ärmarna och ta tag i det 630 kvadratmeter stora renoverings-objektet. Södergården uppfördes av byggherren Anders Nilsson under tidigt 1900-tal. Efter två år, 1908, stod det färdigt. Anders var ambitiös och hade stora visioner. Hans dröm var att bygga flera liknande hus och skapa ett litet minisamhälle i anslutning till järnvägen.

– Han lät sig dock dras med av arkitektens råd att bygga ett mycket större och exklusivare hus än han först hade tänkt, förklarar Ulf. Det blev alldeles för kostsamt så han hade inte möjlighet att bygga fler hus.

För nio år sedan totalrenoverade de köket. Väggarna revs och det var putsdamm i hela huset. Fram trädde originalväggen i tegel. Denna fick sätta sin prägel på köket. Köpmansdisken
fyndades på annons. Den hade tidigare stått i ett apotek i Mellerud. Takdekorationen är gjord av träklossar och ditsatt av Annemarie och Ulf.

Under de 14 år som Annemarie och Ulf har bott i huset har det ständigt pågått projekt och det har varit såväl små som mer omfattande renoveringar. Direkt efter att de hade flyttat in började de med att ta tag i bottenvåningen där lanthandeln tidigare hade varit. Annemarie hade precis utbildat sig till dekormålare och bottenvåningen passade perfekt för att driva den egna verksamheten i – en inredningsbutik kombinerad med möbelrenovering och dekormåleri.

Det brinnande intresset för inredning och hantverk delar hon med Ulf och de har, bit för bit, hjälpts åt med att ge tillbaka huset dess själ från förr. I samtliga rum har de tagit fram originalgolven i trä som varit täckta med parkett eller mattor. Det har varit ett omfattande jobb att slipa och behandla golven, men slutresultatet var väl värt mödan.

Vardagsrummet ligger i fil med matsalen. De antika stolarna är målade och omklädda.

Inredningen och detaljerna i de olika rummen bär ofta på små roliga historier som Annemarie gärna berättar med stort engagemang. En av dessa handlar om den handmålade schablonen på golvet i matrummet.

– Vi tycker om att gå på auktioner och vid ett tillfälle så ropades det ut en gammal koffert. Den innehöll ritningar från en känd dekormålare från trakten och jag var helt enkelt tvungen att ropa in den, säger Annemarie med ett leende. I kofferten låg det en liten, liten bit med ett mönster som jag föll för, så jag tog den biten och hade den som förebild när jag sedan handmålade ett av golven.

Gjutjärnsbadkaret stod tidigare ute på åkern hos Annemaries morbror. Det hämtades, emaljerades om och pryder nu sin plats i det stora badrummet. Fönstret är specialbyggt för att ge ljus till gästbadrummet. Gunghästen är köpt i den lokala butiken Herbret Antik.

Efter många års renoverande har lant-handelsvillans 630 kvadratmeter återfått sin forna glans. Här lever Annemarie och Ulf ett modernt liv i sin kulturhistoriska och mycket charmiga oas.

Mer inspiration: 

• Förverkliga drömmen om en skånelänga
• Henrik och Anna lämnade staden för slottet
• Ilja Repins konstnärsvilla

Paul Wedendal är en hängiven samlare. När stadsvåningen inte rymde fler föremål fanns turligt nog familjens herrgård i Västmanland. Här har han blandat högklassigt antikt med humor och kuriosa.

Ett sovrum med säng från 1780, louis seize, klädd i blått siden. Över sängen hänger Johan Tobias Sergels gipsprofil av Carl Michael Bellman. Till höger ett porträtt av Louis XV från 1760-talet.

Empirklänningen har tillhört en grevinna Oxenstierna som samlade på släktkläder. Västen har tillhört Ingegärds morbror Carl. I samma sovrum hänger en gustaviansk spegel. Urnorna är fyllda med en samling snäckor.

Salongen pryds av en gustaviansk förgylld soffa från Stockholms slott. Baljfåtöljerna är i Ephraim Ståhls art, tidigt 1800-tal. På 1700-talsskåpet tronar en uppstoppad uggla. Till höger: I den övre hallen står ett vitrinskåp med souvenirer från Italien, cirka 1900. Kvinnoansiktet är en fransk karamellburk i biskviporslin från 1800-talet.

Svensk väggpendyl från början av 1800-talet, minisarkofag i alabaster och två tyska urnor från 1890-talet. Ståtlig empirsäng med sängstolpar krönta av sfinxfigurer, cirka 1810, i ett sovrum på övervåningen. Målningen till höger är från 1600-talet. Morgonrocken är kinesisk och bordet ryskt.

FLER SAMLARHEM

Själfullt hos samlaren

Samlaren på gotländska Siger

Storsamlarens egen samling

Efter många års förfall har Jällsta herrgård återfått sin forna glans. I dag är det ett inbjudande hem med en skön känsla av 1700-tal.

Det stora matbordet i nyrokoko är, precis som ljuskronan i barockstil, ett auktionsfynd.

Tapeten från Ralph Lauren lyfter fram den ljusa träpanelen. Golvuret är från Jämtland. Till höger: Den ståtliga förgyllda empirkandelabern har hittat en passande plats på skänken i matsalen.

Anders Gollne och Fernando Ruiz med hundarna Sumo och Siv.

Den gustavianska stilen är Anders favorit. Även minischnauzern Sumo verkar trivas i den sköna baljsoffan.

I det holländska barockskåpet står Fernandos samling av kaffekoppar från Bing & Gröndal och Rörstrand. Till höger: Byrån i rokoko är sydeuropeisk, porträttet har ropats in på auktion.

Matsal och salong bildar vackra kontraster i sina mörka och ljusa toner. Skänken i mahogny från England har paret ägt i många år.

Den vackra gula salongen. De blommiga stolarna är gustavianska. På väggarna sitter en kopia av en tapet från Drottningholmsteatern.

På övre våningen ligger tv- och musikrummet i en varm röd ton. Intill ett av gästrummen.

Så här ser det ut hemma hos en storsamlare

Nyrenoverat på det uppländska slottet

Romantiken lever på den sörmländska gården

På en udde i Stockholms skärgård ligger Gransäter, klassat som byggnadsminne och ett fantastiskt exempel på det sena 1800-talets stilromantik. Här har knappast något ändrats på 130 år.

Från loftet är det fyra meter ner till Storstugans golv, och lika långt upp till nocken. Boaseringarna i Storstugan liknar dem som finns i Hertig Karls kammare på Gripsholm. Teckningen i den ovala ramen föreställer drottning Victoria, som var vän med paret Böttinger. Konstnären hette Otto Propheter.

Den vänstra delen av huset är från 1887, med typiska knutar och branta tak. Den högra delen med fjällpanel tillkom tio år senare.

Bokakammaren kan vara färgsatt av prins Eugen, vän till familjen. I hyllorna finns favoriten Goethe och många svenska 1800-talsverk. Till höger: I matsalen, med sitt generösa bord, dinerade många av det sena 1800-talets kända svenska kulturpersonligheter.

Inte heller i köket har inredningen förändrats under alla år. Moderniteter som spis och diskmaskin har gömts undan och att fotogenlampan är elektrifierad kan man knappt se.

Lilla vita frökenkammaren kallas detta ljuva flickrum, med balkong och himmelsvid utsikt över fjärden. Till höger: Sjöverandan mot väster. Det stiliserade blommönstret har sågats ut i träpanelen.

Nationalromantik och art déco på Lidingö.

Rokokoslott med inslag av nationalromantik.

Jugend och 1700-tal på herrgården.

Den sörmländska gården har genom århundradena varit allt från kungligt jaktslott till lantgård. 2006 köptes Väsbyholm av familjen Skoog, som skapat ett varmt och ombonat herrgårdshem.

Huset har två vackra burspråk i trä som tillkom under 1800-talet.

Allrummet med sina bekväma Howardsoffor. Takhöjden ger rummet en fantastisk rymd.

Spegeln och konsolbordet i nyrokoko är arvegods. Lyktan i hallen är nytillverkad och kommer från en leverantör i Eskilstuna.

En vacker, tung brokadgardin med omtag. Biljardbordet används ofta då släkt och vänner kommer på besök.

Karmstolarna är inköpta på auktion och har proveniens från Västerås slott. Till höger: Ett helt rum har blivit en walk in closet. Takmålningen låg tidigare dold under ett sänkt tak.

Matsalen med vägg och takpanel i original från 1890. Möblerna är arvegods från Patrik Skoogs farmor. Takkronan kommer från den egna gårdsbutiken.

Den härliga eldstaden i köket värmer gott under kyliga dagar. I det gamla valvet äter familjen gärna middag. Rummet passar också ypperligt för vinprovningar.

Det sörmländska säteriet fick ett nytt liv.

Tiden står aldrig stilla på Ericsberg.

David köpte skog i Sörmland och fick ett säteri på köpet.

Såg du Vem bor här? på SVT1? Här fick fem främlingar besöka varandra för att sedan para ihop rätt person med rätt hem. En av dem var Bert Van Hoecke, som inrett sitt hem i lyxig neo-art déco. Sambon Jonas, art director på Gods & Gårdar, har kryddat med samlarobjekt och samtidskonst.

Kees van Dongens samlade grafiska blad i bokform bland gröna nejlikor. Guldet hos konsolbordet lättar upp det svartvita. Tapetens rutor bidrar till art déco-känslan.

Malakitgrönt skapar kontraster. Skrin från Antwerpen, skulptur av Tore Strindberg och en pyrit på ett Fornasettibord.

En fransk spegel strålar ovanför trappan. Stråtapet från Sverige och matta från New York. Övervåningens korridor i grå toner.

Ett stilleben av föremål i olika stenmaterial. En kinesisk sidenmålning med flygande tranor ovanför sänggaveln.

Fåtöljen får ljus av en lampa formgiven av Jacques Garcia. Omtag i form av Chrysler Building och skulptur av Charlotte Gyllenhammar.

Lampa i form av havsanemoner i badrummet. Anna Petrus lejon i linje med art déco-stilen. I snedtaket ett mönster i vitguldsmosaik.

Gästrummet inbjöd till en lek med former sammanhållna av färgskalan. Udda objets trouvés på bordet, designat av Bert och dekormålat i Stockholm.

Brittisk fåtölj i sammet. Målningen av Jonas farfar blev inspirationskälla för hela rummet. Persisk skål från 1200-talet.

Se programmet Vem bor här?

Mer om Bert Van Hoecke

Rugerups gård utanför Höör i Skåne är till salu just nu. En charmig gård med anor från 1800-talet.

Gården är uppförd i mitten av 1800-talet och ägorna omfattar 39 ha, ekonomibyggnader, stall och en ateljé/uställningslokal. Det finns även jaktmarker, kräftdammar och skog. Boningshuset har en boarea på 310+142 kvm fördelat på 12 rum.

Välkommen till en gårdsfastighet med både charm och elegans.

Det första man möter är en rustik vacker hall.

Köket har en modern lantlig känsla.

Köket helrenoverades 2013 och har vitlaserade plankgolv med vattenburen golvvärme och vitlaserat tak med takbjälkar.

Ett av de rogivande sovrummen på ovanvåningen.

I källaren hittar man det här fantastiska badrummet med badkar och handfat i koppar. Renoverades 2013.

Från huset har man härlig utsikt över ägorna.

Vacker trädgård och stall.

Charmigt stall med plats för tre hästar. Stallet har inte använts sedan 2010 och är i nyskick.

Utgångspriset är 10 500 000 kr. Läs mer hos mäklarfirman Bukowskis Real Estate.

Efter många år inom sjukvården drömde Odd och Britt-Marie Spandow om att göra något helt nytt. De blev lantbrukare på Marieberg säteri i Sörmland och deras hem är en välbevarad karolinerherrgård.

Den vackra allén leder fram till en mindre park med formklippta lindar. Där finns en gång som leder fram till en ålderdomlig stentrappa och fortsätter vidare mot en äldre husgrund. Framför den ligger två charmiga flyglar i karolinerstil. I den ena bor Odd med sin hustru Britt-Marie och deras tre hundar och i den andra bor hyresgäster.

–      Den egentliga huvudbyggnaden har inte funnits sedan slutet av 1800-talet, då den brann ner, säger Odd. Det var en fotogenlampa som exploderade.

Familjen blandar gärna antikt och modernt. Gula salongen har franska dörrar som vetter ut mot parken.

Odd och Britt-Marie var inte lantbrukare när de flyttade hit 2003. Kontrasten var stor, berättar Odd som har ett långt arbetsliv som kirurg bakom sig. Britt-Marie jobbade som operationssjuksköterska och ingen av dem hade några tidigare erfarenheter av jordbruk. Trots detta hade de under lång tid drömt om att sköta en gård.

– Ända sedan barnsben har jag önskat att en dag få äga ett hus med en lång allé, säger Odd.

Matsalens blå kakelugn är troligen i original från husets byggår. Matsalsmöbeln i Georg III-stil är i idegran och tillverkad i Holland.

Nu har det gått 13 år sedan Odd och Britt-Marie bytte ut sjukhusens kulvertar och operationssalar mot skog och natur. Att bli lantbrukare utan några förkunskaper har gått bra. De började försiktigt med några enstaka får och ökade sedan successivt med fler djur. Britt-Marie trivs bäst i stallet med hästarna och tycker också det är väldigt roligt med hönsen.

– Att plocka ägg från egna höns är en fantastisk känsla och äggen är så mycket godare än de som säljs i affärerna, säger hon entusiastiskt.

Familjens älskling, den franska bulldoggen Ingo, poserar snällt på en kanapé i empirestil.

Lantbruket sköts ekologiskt och är kravcertifierat.

– Möjligtvis blir skördarna mindre när konstgödsel inte används, men det har aldrig varit ett mål för oss att få så hög avkastning som möjligt, säger Odd. Det här gör vi på hobbybasis för att det känns bra.

Salongernas gardinuppsättningar har gjorts av tapetserarmästare Stig Helmer Petersson i Tibble.

För två år sedan uppfördes ett nytt vagnslider med plats för en imponerande samling välputsade veteranbilar från 1920- till 60-talet. Samlingen är en pojkdröm som vaknat på nytt hos Odd.

–      Bilintresset ger ett skönt avbrott från gårdsarbetet, tycker Odd som gläds åt att kunna pyssla med en hobby som han varken hade tid eller råd med när han var ung.

Odd och Britt-Marie Spandow trivs med sitt liv på landet.